Vad gör du egentligen?

Jag får ofta frågan vad jag egentligen gör på dagarna, som om jag bara satt och inte gjorde något. Jag skrattar och gråter, dansar och sjunger, jag lever - precis som vem som helst.
För övrigt tycker jag inte att det borde heta "mammaledig" - utan "mammajobbar". Det är ingen skön ledighet som folk tycks tro, där man sover bra, och sitter hela dagarna på soffan med en nöjd bebis. Såklart, jag jobbar inte, men jag är heller aldrig ledig. De flesta kan gå och lägga sig på kvällen och sova hela natten. Inte om man är förälder. Och amningen, i början räknade jag ut att jag spenderade minst 6 timmar per dygn med att bara amma. Och det blir man trött av. Nu är det betydligt mindre tid som går åt till det, men dagarna kretsar fortfarande kring matning. Sen är det blöjbyten, ett oräkneligt antal gånger per dag. Och söva bebisen, det är inte alltid det lättaste. Helst ska man dessutom hinna ut en sväng varje dag, handla, städa, diska, tvätta, laga mat osv. Träffa kompisar, umgås med andra mammor, föräldragrupper, fika, möten av olika slag. Mitt i allt har man en arg bebis som aldrig slutar skrika, och då blir man helt slut. Ibland sover man inte på natten, och för att orka tar man en förmiddagslur med barnet. Man behöver vara "ledig" för att orka sömnbristen och skriken. Ständig stress över att bebis ska äta vid rätt tillfällen och sovit ordentligt, annars faller allt. Vissa dagar hinner det bli sen eftermiddag innan jag inser att jag inte ens hunnit borsta tänderna! Om det är värt det? Varje sekund, varje bajsblöja och varje vakennatt.