Vi har sovit!

Halleluja! I natt har jag fått sova. Lillskiten somnade tillslut vid kvart i elva igår, efter mycket stök. Jag vaknade kvart i två och kollade förvånat på klockan. Gick på toaletten och somnade om. Melwin vaknade först en timme senare, men somnade om på en gång, och åt först halv fyra!!! Sedan åt han i och för sig vid 5, 6, 7 och ville upp 8.. Men en klar förbättring! Känner mig ovanligt tillfreds faktiskt. Lilla knäppa bebis som vaknar tidigare på morgonen precis som jag vill, men inte har insett att det är meningen att han ska somna tidigare på kvällen också.. Men det kommer väl :)

broccoli

För övrigt är jag själv hemma nu, och ska slänga mig på soffan och njuta av tystnaden. åååååååååh

Melwin börjar gråta när pappa sjunger

Det blir liksom inte som man tänkt sig

Igår kväll var Melwin vaken i tre timmar, och åt två gånger under den tiden. Hurra tänkte jag när han somnade vid tio och lades ner i sin säng. Nu sover han bergis jättelänge! Fyrtio minuter senare, "uuuuäh!!!!!" Och så blev resten av natten. Så idag är jag trött. Den senaste tiden har en bra natt varit om han vaknat runt 4 gånger, så då kan ni tänka er hur en dålig natt är. Dessutom har jag ont i hela kroppen eftersom det gör ont ibland att ligga ner och amma om det blir så ofta, plus att han ville sova på min arm= ont i nacken. Sen har han mage att somna om vid tio och sova två timmar utan att vakna! Var är den sömnen på natten? Lyckades sova en liten stund då i alla fall, sen hade jag för ont. Tur att han vaknade med ett leende!

Igår hade vi i alla fall en väldigt trevlig eftermiddag. Vid tvåtiden tog vi bussen mot Gnesta för att träffa Beatrice och Carolina och deras småflickor. När vi väntade på dom vid busstaionen mötte jag Jockes syster Jenny, så vi pratade en stund. Sedan gick jag och de andra "mammorna" till ett café och fikade, det var jättemysigt. När vi fikat gick vi hem till Carolina som bor i Gnesta. Det var lite roligt, för Melwin som är yngst vaknade först, och Thea som är äldst sov längst! Lite ombytta roller. Det var skönt att vi gick hem till henne så att Melwin kunde amma i lugn och ro, även om jag egentligen inte tycker att det är jobbigt eller konstigt att amma offentligt, är det skönare när det är mindre folk. Mest eftersom jag tycker det är pinsamt när han ofta skriker så mycket medan han äter. Sedan följde de andra mig till bussen, som jag såklart missade med typ en minut, underbart när det är den enda bussen som går, om jag inte vill byta buss 2 gånger och ta ett par timmar på mig hem. Vilket är jääättekul med barnvagn. Men som den tur jag har, kom min underbara sambo och hämtade mig. Under tiden handlade Carolina och Beatrice, och jag träffade Pelle utanför affären. Vi kom hem rätt sent, och ingen av oss var upplagda för matlagning, så det blev att köpa fädigt, en underbar uppfinning!

Vad gör du egentligen?

Jag får ofta frågan vad jag egentligen gör på dagarna, som om jag bara satt och inte gjorde något. Jag skrattar och gråter, dansar och sjunger, jag lever - precis som vem som helst.
För övrigt tycker jag inte att det borde heta "mammaledig" - utan "mammajobbar". Det är ingen skön ledighet som folk tycks tro, där man sover bra, och sitter hela dagarna på soffan med en nöjd bebis. Såklart, jag jobbar inte, men jag är heller aldrig ledig. De flesta kan gå och lägga sig på kvällen och sova hela natten. Inte om man är förälder. Och amningen, i början räknade jag ut att jag spenderade minst 6 timmar per dygn med att bara amma. Och det blir man trött av. Nu är det betydligt mindre tid som går åt till det, men dagarna kretsar fortfarande kring matning. Sen är det blöjbyten, ett oräkneligt antal gånger per dag. Och söva bebisen, det är inte alltid det lättaste. Helst ska man dessutom hinna ut en sväng varje dag, handla, städa, diska, tvätta, laga mat osv. Träffa kompisar, umgås med andra mammor, föräldragrupper, fika, möten av olika slag. Mitt i allt har man en arg bebis som aldrig slutar skrika, och då blir man helt slut. Ibland sover man inte på natten, och för att orka tar man en förmiddagslur med barnet. Man behöver vara "ledig" för att orka sömnbristen och skriken. Ständig stress över att bebis ska äta vid rätt tillfällen och sovit ordentligt, annars faller allt. Vissa dagar hinner det bli sen eftermiddag innan jag inser att jag inte ens hunnit borsta tänderna! Om det är värt det? Varje sekund, varje bajsblöja och varje vakennatt.

Föräldragrupp

Melwin skrek hela förmiddagen igår. Ingenting fungerade. Sen bajsade han och somnade, då känner man sig rätt korkad faktiskt. Jag skulle också bli sur om någon försökte söva eller trycka i mig mer mat när magen var så full. Så dagen blev lite stressig igår, eftersom vi skulle ner till föräldragruppen. Först tänkte jag strunta i det och stanna hemma med min arga bebis, och när han tillslut blev lugn trodde jag inte att han skulle hinna vakna och äta innan vi skulle till bussen. Jag ville ju inte väcka honom när han tillslut lyckats somna.. Men elak som jag är drog jag ut nappen, ingen reaktion. Så jag fick mata honom i sömnen och det funkade! Tyvärr satte han i halsen efter en stund, men då vaknade han i alla fall hehe. Jag vet, jag är hemskt elak. Sen fick vi rusa till bussen och hann precis! Och tur var väl att vi bestämde oss för att åka ned, eftersom vi bara blev två mammor. Tydligen är dom 8stycken i den andra gruppen, så det är lite konstigt. Men vi hade trevligt ändå! Det var Anne och lilla Agnes som var där. Idag var det Agnes tur att försöka charma Melwin, men det gick inte så bra, hon satt och tuggade på hans händer, och helt plötsligt gallskriker Melwin. Stackarn han var verkligen jätteledsen så jag fick krama om honom en stund så lugnade han ner sig. Inte lätt med tjejer inte. Sedan fick vi lära oss mer babymassage, och Melwin och Agnes låg och tittade på varandra, så gulligt. Sedan tog vi bussen hem och Jocke mötte oss på vägen. Dessutom åt vi rester från i helgen, så jag slapp laga mat! Bra kväll

söndagen

Den här helgen har vi verkligen hunnit med massor! Igår firade vi min bror som fyllde år tidigare i veckan. Melwin sov och åt precis innan vi åkte dit, så han var nöjd och glad större delen av tiden där. Förutom vi, så var mina föräldrar och min mormor och morfar över. Efter fikat hos Dennis skulle vi Över till Jockes kusin Emelie för att prova ett par klänningar till dopet. Vi lämnade då Melwin (nyäten) hos sin morbror när vi åkte. Rätt nervöst! Vi var borta en bra stund, åkte först till David och lämnade hans dopinbjudan, och sedan till Jockes kusiner. Där fick vi jättegott fika, och jag hittade en fin klänning som jag kan ha på dopet. Så nu slipper jag tänka mer på det.
Innan vi åkte tillbaka till Dennis så svängde vi förbi affären och handlade lite. Det hade gått jättebra för Melwin att vara hos Dennis vilket var skönt. Han var väldigt trött när vi kom, eftersom han, förutom ett par minuter, varit vaken i över 4 timmar! I vanliga fall är han vaken MAX 2,5 timme. Han var alldeles rosa runt ögonen, gullungen. Vi blev bjudna på mat av Dennis, och det var jättetrevligt. Efter maten somnade Melwin på några minuter, sov en stund, åt och blev sedan lite ledsen. Så då åkte vi så att han fick sova i bilen. På vägen hem tog vi en omväg så att jag kunde hämta några böcker som jag fick låna av min syster. Hela "femtio nyanser"-serien. Och gud vilka bra böcker! Efter bara några sidor var jag helt fast, bästa boken på länge. Det var så mysigt igår kväll, när Jocke duschade låg jag i sängen och läste, och en nybadad Melwin låg naken och sprattlade bredvid mig, och sedan somnade han och sov i sin säng. Han vaknade som vanligt några gånger i natt, och vi gick upp vid 9. Det är skönt att han vaknar en timme tidigare än vanligt, eftersom jag då ätit frukost innan 10, istället för vid 11 hehe. Idag har vi föräldragrupp!

Bästa på länge

 Bästa natten alltså. Hela fyra timmar, helt otroligt! När vi gick och la oss strax innan tolv vaknade Melwin till, eftersom han sov i vår säng (han hade krånglat massa). Nästa gång han vaknade var vid fyra, känner mig rätt lycklig faktiskt! Hehe. Sen åt han väl vid sju igen, och ville gå upp för dagen vid nio. Helt perfekt, han kan ju! Plus att jag återigen fick lite sovmorgon när Jocke gick upp med Melwin. jag tycker att det är rätt rättvist att jag får sova lite längre på helgen, eftersom Jocke får sova ostört på natten. Såååå skönt

Igår hade vi fullt upp. Melwin vaknade vid nio, och då gick Jocke upp med honom så att jag fick sova ostört en stund, när jag gick upp vid tio gjorde han varma smörgåsar till frukost. Sedan powernapade Melwin, och vi städade och fixade lite. Jag gjorde klart efterrätten till kvällen, Pollyfluff! När Melwin vaknade fick han lite morot, och så åt vi alla lunch och klädde på oss och gick ut. Efter ett kort stopp gick vi till Dennis och hälsade på. Vi hämtade då en kaffemaskin som han sålde till oss eftersom han har fått en ny. Helt underbart, eftersom vi länge velat ha en, men tycker att det är onödigt att lägga ut så mycket pengar just nu. Men nu har vi en :D Sedan gick vi och handlade allt inför kvällen. När vi var hemma igen gjorde jag klart förrätten, räksmörgåsar, och förberedde varmrätten, tacopaj. Jag tycker att det är skönare att ha det mesta färdigt när man ska ha gäster, eftersom Melwin helt plötsligt kan vilja äta, och då hinner man inte som tänkt.
På kvällen kom Anneli, Christian och lilla Tove över på middag. Gud vad länge sen det var som man såg Tove! Stora tjejen nu ju. Vi hade väldigt trevligt och maten blev bra. Tove försökte leka med Melwin men han tyckte inte om det och blev jätteledsen haha. Sedan blev båda bebisarna ledsna och vägrade sova. Melwin slocknade tillslut men Tove var riktigt stark och kämpade! Vi vuxna spelade ett jätteroligt spel där man ska förklara ett ord för sin partner och den ska försöka gissa vad det är. Väldigt roligt :) Tack alla för en trevlig kväll!

 I fredags kvällvar vi över och åt tacos hemma hos Jockes föräldrar. Melwin fick mysa massor med sin farfar och faster, och sedan somade han sött hos sin farmor :)

världens roligaste burk!

vikt, träning, nöjd?

Jag har inte tänkt så mycket på att gå ner i vikt eller träna efter förlossningen. Det mesta har kommit naturligt, liksom 20 kilo de första två månaderna! Jag har tjockat mig rejält under den tiden, med mängder av fika och godis. Jag är trots allt en obotlig gottegris. Och hur kroppen ser ut.. Det bryr jag mig egentligen inte så mycket om, jag har trots allt klämt fram en unge! Det sätter sina spår, ingen tvekan om saken. Så det är med kärlek som jag ser på min mjuka mage, spåren av bristningar på lår och midja, och allmän mjukhet över kroppen. Egentligen skulle jag kunna se ut så här resten av livet, jag är STOLT över hur jag ser ut, för det visar att jag har gått genom en av de tuffaste saker som kvinnokroppen kan utstå. Men jag är 20 år (snart) och det vore korkat att inte göra något åt saken nu, och ångra min dumhet om 10 år. Med det menar jag inte att jag ska råbanta och träna stenhårt, nej, bara bli en aning hälsosammare och tänka på framtiden.

Det var väl runt två månader sedan jag vägde mig, och då var det ca 6 kilo kvar till "min" vikt. Det skulle kännas bra att klara av att komma ner dit igen, efter ett år. Amningen gör rätt mycket, i alla fall för mig. Och det är svårt att träna efter gravidteten, eftersom det är mycket man inte kan/bör göra. En bra början har jag i alla fall, med dagliga barnvagnspromenader, så mycket mer än så varken hinner eller orkar man med när man har en liten bebis. Men han är snart 4 månader, och redan från början har jag sagt att jag inte tänker ens försöööka de första månaderna, men nu kan jag inte skylla på det längre. Därför har jag nu bestämt mig för att dra ner på sötsakerna, i veckorna i alla fall. Så klart ska jag unna mig ibland, för jag älskar trots allt fika och jag är faktiskt inte överviktig. Gjorde en bra inledning igår när jag och Jocke delade på en chokladkaka, och VI ÅT INTE HELA! Det ni.
Och kanske träna upp magen lite. Den är mjuk och gosig som en kudde hihi. Problemet är att man inte direkt kan göra sit ups. Men plankan får man göra! Började nu, i flera sekunder! Så stolt över mig själv. Detta kommer jag nog göra om! Typ nästa vecka

22 januari 2012, femte veckan

25 januari 2013, snart 4 månader efter förlossningen

Helt klart lite puff på magen kvar, får se om man kan få bort det! Om inte annat kanske man kan må lite bättre och känna sig piggare om man inte lever på socker hehehe. Och väldigt fina bristningar på sidan, ser ut som jag blivit överkörd av en cykel :) MEN INGA PÅ MAGEN! Helt sjukt med tanke på att jag såg ut somm en flodhäst på smällen

22 september 2012 (5 dagar innan förlossningen)

29 september 2012 (2 dagar efter förlossningen)

Samtidigt... Kvinnokroppen är nog en av de mest fantastiska sakerna som finns! Kom igen.. Det är en vecka, EN VECKA, mellan dessa bilder. Att man kan återhämta sig så snabbt? Från att se helt sprickfärdig ut, kan magen sjunka ihop och se NÄSTAN normal ut, det tycker i alla fall jag är häftigt.

20000

Jag brukar inte skriva om hur många som är inne på min blogg och så, eftersom jag trots allt mest skriver för min egen skull. Men nu när jag kollade antalet sidvisningar så var det uppe i tjugotusen! Rätt häftigt faktiskt :)

mys i baljan

Det händer inte ofta att ingen av oss går ut på hela dagen. Men igår låste vi inte ens upp ytterdörren. Man behöver såna dagar ibland. Jag sov en hel del under dagen, det var verkligen skönt. Jag mådde rätt illa och oroade mig för magsjuka, men det var ingen fara. Melwin var hur glad som helst och babblade på i stort sett under hela dagen. Eller pratade och pratade, snarare lät som en rostig gammal dörr som öppnas och stängs, om ni förstår det ljudet? Väldigt charmigt.

Och igår kväll somnade han halv tio! Helt fantastiskt, så när jag lade ner honom i hans säng kunde jag faktiskt krypa ner hos Jocke. På den gamla goda tiden sov vi alltid bredvid varandra, under samma täcke. Men sen jag blev gravid slutade vi med det, vi fick inte plats under samma täcke, plus att jag hade så svårt att sova som det var. Och när bebis kom bestämde han sig för att ligga mellan oss, eller vara uppe för sent så att jag inte vill störa Jocke genom att krama honom. Väldigt mysigt.
 Idag har Melwin fått sova i badbaljan, jag la i en kudde, stoppade om bebis och la hans handduk över ögonen (han vill ha den där när han sover) sedan vickade jag på baljan tills han somnade. Snacka om lättlurad! Så fick jag tid till annat ocksa, bland annat baka en misslyckad mgång kakor hehe

sjukstuga och föräldragrupp

I natt sov jag och Melwin på soffan, eftersom Jocke var sjuk. Melwin vaknade väl en gång i halvtimmen ungefär, och var otroligt svårsövd varje gång. Så fort jag typ viftade på ett finger så vaknade han, rätt jobbigt. Och jag hade svårt att sova som det var, konstigt att ligga i vardagsrummet ju! Massa nya ljud osv. Men bättre det än att ligga bredvid Jocke hehe. Stackarn, första gången som han är sjuk sedan vi träffades,  både spyr och har feber. Så han låg instängd i sovrummet hela kvällen. Jag avundas verkligen inte de som är ensamstående. Bara under kvällen igår märkte man hur viktigt det är att få hjälp! Hann inte duscha och fick äta mackor till middag, och det är jättesvårt att hinna med att göra sig nattklar med en kinkig bebis. Idag mår han bättre, men är ändå hemma, vilket är mysigt. Så nu har Melwin visat sin pappa flera gånger hur duktig han är på att vända sig från mage till rygg! Det komiska är att ibland blir han jätterädd när han lyckas haha. Sen blir han sur när han inte kommer tillbaka..
Idag har jag spenderat dagen åt att sanera lägenheten. Tvättat massor, skurat badrummet, diskat, städat sovrummet osv osv. Vill inte sprida smittan liksom. På eftermiddagen gick jag och Melwin ut med vagnen så att sjuklingen fick en stund för sig själv- Och han blir hemma imorgon med :D. Även vår plutt har lyckats dra på sig magsjukan, kanske var därför han skrek hela natten, magknip? Och nu spyr han massor, vi har i princip bytt kläder var tionde minut. Men nu kör vi med stora haklappar som är lättare att byta. Stackarn. Så får vi se hur natten blir. Hoppas bara att jag slipper magsjukan denna gång.

 Igår var vi på föräldragruppen. Det var bara tre mammor som kom den här gången också, men andra den här gången. En liten bebis på 8 veckor, och en liten flicka på 5 månader! Melwin försökte flirta med Agnes som hon hette, men det gick inte så bra.. Han kämpade och kämpade, men blev totalignorerad haha. Stackarn, han blev jätteledsen, sen försökte han igen. Kanske bättre lycka nästa gång!  Det är så roligt när man jämför sin bebis med andra, och inser att han redan har en egen personlighet. Vissa bebisar är lugna, andra vilda och så vidare. Vår bebis är väldigt temperamentsfull, ena sekunden skitglad, andra superledsen, och det växlar fort! Han är även väldigt social, han "pratar" gärna med andra, både när andra pratar och när det är tyst, (vilket gör det svårt att prata i telefon) han blir jätteglad och ler stort när någon tittar på honom. Och precis som han var i magen så är han vild. Varför sitta still i mammas knä när man kan vifta med ben och armar, hoppa hit och dit, sparka lite, dra i mig, tugga på allt, skrika till lite och skratta? Så sammanfattningsvis, Melwin är en väldigt social kille som inte kan sitta still och även lider av pms hahah. Vi var inte kvar under hela träffen eftersom Melwin blev skitarg och skrek massor, trött. Och onödigt att han somnar i famnen då, när han ändå måste packas ner i vagnen. Vi ska på den här föräldraträffen i 4 måndagar till, och det kommer nog bli jättetrevligt!

Ett helt år

Idag är det ett år sedan som jag tog ett test med ett förvånande resultat. Även om vi pratat om det länge, och bestämt oss för att försöka, så trodde ingen av oss att det kunde gå så fort. Jag hade känt på mig ett tag att det var något i kroppen som var annorlunda, men trots det kan inget förbereda en för hur det känns att få det bekräftat. Ett litet plus på en sticka kan verkligen få en att Tjuta av glädje. Jag bara satt och stirrade på min bekräftelse, vågade knappt tro mina ögon. Sedan sprang jag ut och hoppade upp i Jockes famn, vi sprang fram och tillbaka i lägenheten, in i badrummet för att återigen kolla testet, hoppade runt i vardagsrummet, in i badrummet igen. Sedan åkte vi och köpte en hel hög test, tog några till och alla var positiva. Men vågar man tro på det? Nej. En liten del av en är så lycklig att man nästan spricker. Men resten av en är sjuk av oro, tänk om något händer? Tänk om.. Många månader gick, illamående, skola, problem. Men hela tiden låg han där och växte som han skulle. Och nu, ett år senare, sitter jag här och håller vår älskade son i min famn. Det kunde inte kännas bättre än så här!

Att ett litet streck på en sticka och ett frö i magen

 kan bli det finaste man någonsin sett

21 januari 20112

21 januari 2013

räcker det om jag älskar dig?

Njuter lite av lugnet, Melwin sover fortfarande och för ovanlighetens skull är jag helt ensam. Vanligtvis brukar jag somna om när Melwin vaknar vid åttatiden för att äta, men idag känner jag mig ovanligt pigg. Lillskrutt har bara vaknat två gånger fram till nu, vid halv tre och runt femtiden. Och då mår man rätt bra faktiskt, plus att det är skönt att komma upp innan tio ibland, just eftersom man då kan äta frukost i lugn och ro.
Kvällen igår var jobbig, Melwin hade väldigt svårt för arr komma till ro, vilket resulterade i massa skrikande. Han brukar ju vanligtvis vara vaken omkring två timmar innan han blir trött och behöver sova. Men igår kväll åt han istället varje gång som vi tyckte att han skulle sova, och när vi försökte söva honom blev han hur arg som helst, och så fort som han fick vara vaken blev han jätteglad. Men så skrek han igen och vi försökte söva honom, då blev han ännu argare osv osv. Vi höll på så i flera timmar. Tillslut skrek och skrek han bara (nej det var inte magen, vi vet hur han är när det är magen som krånglar och när det är övertrötthet). Och inget fungerade. Då känner man síg så maktlös som förälder. Det där lilla knytet som man älskar mest av allt i hela världen är ledsen, och jag kan inte hjälpa.
Jag tänker då ofta, att:

 "jag älskar ju dig bebis! Räcker inte det?

Jag kommer alltid finnas här för dig, alltid alltid alltid.

Du kommer aldrig att behöva känna dig ensam, jag finns alltid här.

Du behöver inte gråta, jag älskar dig så?

Snälla älskade Melwin, jag är ju här för dig, du får allt du någonsin kunnat drömma om.

Snälla bli glad igen".

 

Förstår ni känslan? Som att man min kärlek skulle räcka till för att göra honom glad igen.

 

Tillslut tog vi fram ett gammalt beprövat knep, vagnen. Det funkar inte att hålla i honom när han skriker så, man blir ledsen själv tillslut. Vi bäddade ner honom i vagnen, rullade ihop en matta och jag stod och drog vagnen fram och tillbaka över mattan. Då tystnade han, och somnade. Lilla trötta bebis, det är jobbigt att somna när man är övertrött, det vet man ju själv. Han sov en liten stund i vagnen och vaknade sedan, och kunde därefter somna om hos mig lugnt och stilla, vid halv elva-tiden.

en mysig lördag

Äntligen har jag och Melwin haft pappa hemma hela dagen, supermysigt.  Det är dessutom väldigt skönt att få den hjälpen och hinna med lite annat. Dagen började vid 9 imorse då Melwin väckte oss, och då myste vi alla tre i sängen en stund. Sedan gick vi upp och jag stekte en hel hög pannkakor till frukost. Annars har vi mest fixat och så här hemma, Jocke har lekt med Melwin, och vi gick på promenad. Nu har jag precis börjar baka inför dopet medan Jocke håller på att söva Melwin. Jag har gjort några omgångar med hallongrottor, eftersom jag tycker att det är så gott med hallonsylt. Ska även förska komma på någon mer sorts kaka att göra, min mamma och Jockes pappa hjälper mig att baka inför dopet så att det inte blir så himla mycket att göra.

Kvällen igår blev väldigt mysig. Malin, Julia och jag gjorde trerätters. Till förrätt blev det smörgås med svampröra, till vamrätt var det köttfärspaj och sedan blev det pannacotta. Vi avslutade med lite frukt och sådant. Hela kvällen var väldigt trevlig, massa prat och skratt och mys framför filmer. Melwin sov i sovrummet medan vi lagade mat och åt första rätten, sen vaknade han och ville vara med såklart! Jag hann ju nästan glömma att han var där... Så tyst var det! Tjejerna åkte hem runt tolvtiden, och då la jag och en sovande Melwin oss i sängen för att vänta på Jocke. Men jag hann somna innan han kom hem, jag som alltid brukar vara vaken tills han är hemma! När Jocke kom hem vaknade Melwin och åt, men somnade snabbt om igen, så natten var helt okej.

Julia råkade ut för en liten olycka :)

förrätten

bortse från mitt stökiga kök hehehe

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ja det är Melwins hand, han tycker inte längre om att sitta i babysittern när

vi äter :)

pannacotta

grönt hår kvällen till ära

<3

kaaaallt

 Jag har ju sagt att jag vill att Melwin ska få komma ut och sova i vagnen varje dag, men idag tyckte jag faktiskt att det var föööör kallt. Även om han ligger skyddad i vagnen så är det ruskigt kallt ute. Däremot när Jocke kom hem från jobbet (han jobbade halvdag idag) så åkte vi ner till Trosa för att köpa blöjor och en present till Krisse. Då fick Melwin ha flera lager kläder under ovarallen, plus att vi hängde en filt över bilbarnstolen när vi gick ute så att han inte fick kylan direkt i ansiktet.
Ikväll ska Jocke över till Gnesta för att fira Krisse som har fyllt år. Jag skulle egentligen också följa med, men istället kommer Malin och Julia hit ikväll och det ska bli jättemysigt! Jag vill dessutom helst inte ta med Melwin på fest när det inte är hemma hos oss, eftersom det är skönt att kunna gå undan och amma - just eftersom han krånglar så mycket så slipper jag stressa över det. Och det går inte att ha barnvakt när han är så pass liten att han bara ammas.
Det blev återigen en bra natt, då Melwin somnade halv tio på kvällen redan. Men eftersom han sov så oroligt satt jag med honom i famnen en stund innan jag la honom i spjälsängen där han sov till klockan 2! Sedan vaknade han nästa gång när jockes alarm ringde vid 5. Jätteskönt! Synd bara att han vaknade en gång i timmen efter det. Vi gick upp vid 10 som vanligt, efter lite morgonmys i sängen.