Jag la ner Melwin i hans säng när han somnat, och sätter mig i soffan för min datortid, vad hör jag då? Jo ett jättebrak, och springer i panik till hans säng, då har han fått tag i sängmobilen och drämt den i väggen! Usch vad han skräms, trodde ju att något fallit över honom. Så nu ligger han i sin säng och sover inte alls, utan drar i allt och leker. Så mycket för den vilan! Han hann väl sova 5 minuter
ÅÅåh jag var inne nu igen och kollade till honom, och nu har han typ haft sönder sängmobilen. Han dragigt i den och slängt omkring med den, så att alla snören har trasslat ihop sig och jag får inte isär dom. Fick montera ner hela alltet så får väl se om jag fixar den senare.
Idag fick vi gå upp tidigt, det var evigheter sen jag behövde ställa klockan! Men vi hade en "tidig" tid på bvc, det var läkarkontroll idag eftersom Melwis blir 6 månader imorgon. Skriver mer om det i ett annat inlägg, men det sköna är att läkaren inte hörde något blåsljud på hjärtat. Eller jo, väldigt väldigt svagt men inte värre än så. Man är ju alltid lite orolig som mamma eftersom vi gjort flera extrakontroller och ultraljud på hjärtat, så skönt att få det bekräftat att det inte är någon fara. I väntrummet träffade vi en familj med en liten flicka som är född dagen efter Melwin! Roligt sammanträffande. Jag och mamman pratade en stund innan det var deras tur, och sedan ammade bebis och vi gjorde oss i ordning för att gå. Det är lite svårt att hålla bra mat och sovtider när man inte är hemma som vanligt.. Så imorse fick det bli gröt en timme tidigare, och det gick inte riktigt att äta lunch på vårdcentralen så idag fick det bli amning även om vi inte brukar köra det på förmiddagen.
På vägen ut träffade vi en tjej med en pyttebebis, som också hette Melvin! Så himla roligt, har aldrig träffat eller hört om en bebis som heter samma.Han var inte ens 5 veckor, så han var verkligen mini. Tänk att det var så länge sedan Melwin var så liten.. Men han kommer alltid att vara min lilla bebis! Tills han har egna barn åtminstone. Vi stod utanför och pratade jättelänge, och förhoppningsvis kan vi träffas flera gånger! Kul med en killkompis åt Melwin och sällskap åt mig! Hursomhelst hat jag uppfyllt min samtalskvot för idag. Ni vet, när man är hemma mycket och inte träffar så mycket folk (vilket är vanligt när man är mammaledig) då blir man så fånigt glad när man hittar en vuxen människa som man kan föra en vettigt samtal med, så att man blir alldeles överlycklig.
Vi mötte även upp min mamma på lunch, mmmm Rhodos! Melwin fick fruktris som mellanmål när vi åt (återigen det skumma med att man inte är hemma, hade ju inte med mig någon burkmat, och hittad ingen på konsum som jag vet att Pelwin äter) Sedan tog vi bussen hem, och mamma kunde hjälpa mig både av och på, och det är alltid skönt.
Jag tror att Melwin tyckte att det var skönt att komma hem, han var ledsen i vagnen, men när vi kom hem fick han värsta smilet. Då fick han även sin sena lunch, kyckling. Och det är ju smaskens!