lite smådepp

Vi var på väg ut på promenad, men vände innan vi ens kom ut på stora vägen. Usch vilket väder! Blåser kallt och snöar, så idag tänker jag hålla mig inne. Jag är fortfarande så himla förkyld, så vill inte att det ska bli värre. När ska det gå över egentligen? Nu har jag varit sjuk i snart två veckor, och innan dess var Melwin sjuk i över en vecka. Så jag börjar få långtråkigt här hemma, jag är brukar vanligtvis träffa folk varje vecka.. Men nu  känns det som att jag inte sett annat liv på evigheter, förutom familjen på helgerna. Längtar tills jag är frisk igen, så att man kan träffa folk i veckorna istället för att vara ensam jämt.
Melwin har fått för sig att man inte ska sova så mycket på nätterna. Mindre än vanligt alltså. Förut somnade han mellan 22-23 och vi gick upp runt 10 på morgonen. De senaste veckorna har han varit tidigare, somnat mellan 20-21 och vaknat strax efter 8. Men nu helt plötsligt somnar han inte fören 22 igen, men ingen sovmorgon inte. Nej, klockan 7 vill han gå upp. Och då vaknar han varannan timme fram tills dess. Vad hände här liksom? Om man ska se det positivt så vaknar han färre gånger per natt, eftersom natten är kortare. Hehehe. Kul va? Litet sammanbrott. Jag har börjat inse att jag nog aldrig kommer få sova. Eller jo, det kommer väl, det bara känns väldigt avlägset. Just nu ligger förhoppningen på att han kommer sova bättre när vi slutar med amningen, men jag är inte redo att sluta än. Vad ska han äta annars hela natten liksom? Snart ska vi börja introducera välling, måste bara köpa en annan napp till nappflaskan. Men justja, han gillar inte nappflaska. Gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah
Men allt kommer nog kännas lättare om man bara slipper det ständiga trycket mot bihålorna. Så länge får jag roa mig  med att försöka få Melwis att skratta, varje gång man lyckas glömmer man allt dåligt!