lördag 29 september 2012

det bästa vi någonsin gjort

"Well I just heard the news today
It seems my life is going to change
I close my eyes, begin to pray
Then tears of joy stream down my face

With arms wide open
Under the sunlight
Welcome to this place
I'll show you everything
With arms wide open
Now everything has changed
I'll show you love
I'll show you everything
With arms wide open
With arms wide open

I'll show you everything..oh yeah
With arms wide open....wide open"
Det var låten som spelades på radio strax innan han föddes. När jag hade som mest ont, men på något sätt aldrig ville att den stunden skulle vara över. När Jocke höll mig hårt i handen, tittade mig djupt i ögonen och andades med mig genom varje värk. När jag var så trött att jag inte trodde jag skulle klara det, så att jag somnade sekundrarna mellan varje värk. Då hör jag den här låten, och kände att jag nog skulle orka, lite till. Just då var jag så himla lycklig, även om mycket har överstigit den lyckan sen dess. Strax efter den började krystvärkarna, och då gick det fort. Sen var han här. Och klart att det var Melwin som legat där inne i magen hela den här tiden. Lilla Melwin mirakel med sin pyttelilla näsa, skeptiska uppsyn och mörka hår. Helt perfekt.
Jag återkommer senare med mer detaljer kring förslossningen, känner att jag måste skriva om den. Det var det bästa jag någonsin varit med om - skulle kunna göra om det flera gånger om. Jocke var helt fanastisk hela den långa tiden vi var inne, ett helt otroligt stöd och jag hade inte klarat en minut utan honom. Han var allt jag behövde.
Och jag måste säga, läs inlägget innan det här, jag sa ju att det var något på gång! Jag sa till och med till min bror när han ringde att bebisen skulle komma i mitten av veckan, alltså onsdag eller torsdag. Precis när jag var färdigt med allt i måndags, alla hemsysslor och bloggandet, så satte jag mig i soffan och fick första värken. Nu hade jag i och för sig värkar i 60 timmar, men ändå! Andra roliga sammanträffanden var att bilen som vi lånat av Jockes föräldrar gick sönder kvällen innan, samma kväll fick vi hjälp av Anneli att sätta dit bilbarnstolen, och dagen innan vi åkte in (tisdag) besiktades vår bil så att vi faktiskt hade ett fordon att ta oss in med. Nu ska vi äta frukost och mysa med vår underbara bebis 
obeskrivligt

2 kommentarer:

  1. jobbigt att vara så fin när man är nyförlöst??
    gullunge också!!! <3

    SvaraRadera
  2. Hahaha tack! :-) ren och skär lycka haha
    Ja han är så söt :-D

    SvaraRadera