10 dagar

Eftersom jag inte ens kan se mina fötter, tycker jag att det är
 rätt underhållande att se hur jag serut bakifrån.
Ser rätt ogravid ut :)

Så här på slutet längtar man bara efter att det ska börja göra ont, är det inte konstigt? Det enda man tänker på är hur gärna man vill få värkar - och det är ju faktiskt att längta efter smärta, hur dumt som helst. Men ingenting än så länge. Men det positiva är i alla fall att jag har perioder med förvärkar som gör riktigt ont, och ju ondare det gör desto mer "nytta" känns det som att dom gör. Jag gör allt jag kan för att förlossningen ska sätta igång. Försöker gå en kortare promenad varje dag, eftersom det är bra att hålla sig i upprättstående ställning - det blir liksom åt rätt håll för bebisen. Idag har jag till och med klippt gräsmattan! Och det är riktigt jobbigt. Efteråt dammsög jag och städade, så har varit riktigt duktig idag. Men inga värkar än! haha. Men dagen är inte slut än. Det skulle vara kul om han bestämde sig för att titta ut på fredag, eftersom det då är den 21:a, vilket är exakt 8 månader sen vi fick reda på att jag var gravid :)

Annars är det mer problem nu. Jag var hos barnmorskan igår, och tydligen ville förlossningen att jag ska komma på extrakoll, så nu måste jag ta mig ner två gånger i veckan, istället för det normala varannan vecka. Jag måste kolla upp blodtrycket och lämna urinprov varje gång. Tydligen är de oroliga över min hastiga viktuppgång och all vätska ska jag samlar på mig. Om jag går upp mer i vikt kommer de överväga att sätta igång mig, eftersom det inte är särskilt bra att gå upp så mycket som jag har gjort. Förlossningen kan dessutom bli mer komplicerad om man har samlat på sig så mycket vätska. Därför ska jag vara väldigt försiktig nu, så att jag inte går upp mer. Men det är ju svårt att bestämma hur mycket vätska man samlar på sig.. Och jag vill helst slippa att bli igångsatt, eftersom det kan göra förslossningen mer utdragen. Men å andra sidan behöver man ju inte vänta lika länge då... Men jag hade i alla fall gått ner två kilo sen i torsdags! Och det var på exakt samma våg, så det är i alla fall ett steg i rätt riktning. Magen hade inte heller vuxit något på en vecka, vilket innebär att jag nog inte blir så mycket större nu! *skönt* Han ligger tillrätta också, så det är ju egentligen bara för honom att komma ut! Så får vi se om magen sjunker något, tydligen har den gjorde det, men det är ju svårt att se själv =P
Dessutom sa hon att jag absolut inte får bli sjuk, och att jag måste ringa förslossningen om jag skulle få huvudvärk, ont i under revbenen, svullna mer osv. För i så fall kanske jag skulle bli tvungen att bli inlagd och det vill man ju också heslt slippa. Så problem problem problem. Och just ja! Spyr ju igen. Kul kul kul! Men snart är det över. Nästa vecka är jag förhoppningsvis mamma, och allt det här är så värt det i slutändan.

Efter barnmorskan passade jag på att hälsa på Peppe, man kan ju faktiskt träffa lite folk när man äntligen tagit sig ut ur hemmet liksom! Vi gick i spöregnet hem till henne, och jag fick låna torra kläder. Och jag kan ärligt säga att det här är dom skönaste byxorna jag haft på mig på måååånader. Dom är mjuka och gosiga, klämmer inte åt någonstans och lägger sig skönt tillrätta under magen! Så dom lånar jag så länge jag kan ;) Sedan satt vi och drack te och pratade, och hade det allmänt trevligt. Och så är det såklart alltid kul att se vad lilla Tove får för sig, tänk att vi också har en "sån där" snart! Helt otroligt.