tisdag 4 september 2012

ultraljud

Äntligen! Nu har vi sett vår lilla knut för femte gången, och nu var han helt enorm! Eller enorm och enorm, mycket större än senast, för ungefär 20 veckor sedan. Då var han så liten att hela kroppen rymdes på skärmen, nu fick vi kolla på en kroppsdel i taget! Allt såg normalt ut, han var normalstor, och jag hade normalt mycket fostervatten. En sådan lättnad! Nu behöver jag inte oroa mig över det längre. Hon sa att anledningen till att jag är så pass stor och ligger så högt på sf-kurvan beror på att jag är så liten i övrigt.. Så får väl tro på det! Det var något om att magen putar ut mer då.. Jag är gärna hur tjock som helst bara bebis mår bra! Så nu kan ingen säga att jag är för tjock längre, eller att bebisen kommer vara jätte stor eller att det säkert är tvillingar bara det att dom kollat fel. Haha! Så trött på såna kommentarer, folk fattar liksom inte hur orolig man blir över att något ska vara fel på en när de säger att man är onormalt stor. Man har tillräckligt att oroa sig över som gravid ändå. Hursom, det är helt fantastiskt mysigt att ligga där och hålla den man älskar allra mest i handen, och se detta oförklarliga fenomen som vi skapat på en skärm. SNART får vi hålla honom i våra armar, inte bara känna hans rörelser genom min mage. Ofattbart. Det är återigen bekäftat att det är en liten pojke. Hon frågade om vi visste könet, och sedan att hon sett pungen flera gånger :) Hon kom fram till att han vägde ungefär 3100g, vilket tydligen är helt normalt för min vecka, och att han troligtvis skulle väga under 4000g när han föds, men det kan man ju aldrig lita på :) Det tycks i alla fall inte bli en 5-6-kilos bebis, det är något som jag oroat mig för i ungefär halva graviditeten, (tack alla tanter och gubbar som klappat på mig och sagt att han kommer vara jätte stor) Fick titta på honom ganska länge, eftersom han sprattlade så mycket när hon skulle utföra mätningarna. Lilla vilding! Kollade även livmodertappen och den var inte förkortad, så ingen bebis blir det under den närmaste tiden. Men längtar

Efteråt passade vi på att storhandla, och som alltid när man handlar inser man hur "vuxen" man blivit.. Kan liksom bli överexalterad över extrapris på broccoli, och kan inte sluta prata om hur fantastiskt billigt och bra det är med Ica Basic. Patetisk? Nej, håller nog på att bli vuxen på allvar. Handlade massor i alla fall, kan vara skönt att ha ett lager hemma med sådant man brukar använda när bebisen kommer. Tror nog att man kommer ha annat för sig den första tiden att man helst slipper handla, laga mat och sådant! Jag har även börjat laga mat som räcker till en middag och fryser in, så man slipper tänka på det de första dagarna.
När vi kom hem så åt vi lunch och fixade sedan med bilarna. Jag med min bil, och Jocke med hans. Eller ja, jag städade min bil, mer är jag inte kapabel till! Och nu är den andra bilen ute på blocket, så hoppas vi kan bli av med den innan Melwin kommer. (Ja, jag skrev Melwin och sitter nu och nästan gråter av glädje när jag tänker på att det snart finns en liten krabat som heter det)

Nu ska jag ta och äta lite bullar som snälla Kristin har bakat åt mig :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar