20 kilo på 8 veckor!

Det är helt sjukt hur mycket ens kropp kan förändras under så kort tid. Det har nu gått 8 veckor sedan förslossningen och jag har redan gått ner 20 kilo (!!!) utan att göra så mycket annat än att äta choklad och kakor, och gå promenad en gång om dagen med vagnen. Amningen gör verkligen jätte mycket! Trots att det nu är lite mindre än 7 kilo kvar till min "startvikt", känner jag mig så himla smal! Kan bero på att man såg ut som en mindre ko i slutet så allt annat är en stor förbättring hehe. Hursomhelst, skönt att man kan gå ner så mycket utan någon större ansträngning, jag var liiite orolig när jag började närma mig 30 kilo när det var flera veckor kvar till beräknad födelse. Om man då också tänker på hur mycket min kropp har förändrats fram och tillbaka sedan januari... Verkligen helt otroligt! Känns bra att vara så gott som normal igen och kunna röra sig obehindrat, nu har man ju nästan glömt hur det var att vara gravid, och blir till och med chockad när jag ser bilder på magen.. Så stor! Trodde aldrig att det skulle gå så här fort. Och det känns bra att väga mindre än Jocke igen!

idag

5 dagar innan förlossningen

 

Under samma tid som jag minskat i vikt har Melwin ökat mer än ett kilo. Idag vägde han 4986, så snart är han en 5 kilosklump! Jag är så glad över att han har ökat i vikt precis som han ska, trots strulet med maten. Han har dessutom vuxit 1,5 centimeter sen senast och är nu 57,5centimeter lång, så han är rätt lång och "smal". Bvc-sköterskan tyckte dessutom att han var väldigt fin i hyn eftersom det är så vanligt att bebisar blir torra i huden under vinterhalvåret, men inte Melwin! Och det är rätt skönt att slippa. han har liksom inga utslag eller blöjeksem eller sådant heller. Och för en gångs skull var han jättejätte glad när vi var där, log och skrattade åt Cecilia (sköterskan) och blev jätte glad när han såg andra bebisar. Däremot blev han lite ledsen när han inte längre kunde se clownerna som hänger ovanför deras skötbord, men han kan ju inte ligga där hela dagen!

 

dagens klädsel :)



Imorse gick vi upp relativt tidigt, vid halv 9, och Melwin låg kvar i min säng och lyssnade på sina favoritlåt (Seether- Rise above this) medan jag gjorde mig iordning och fixade frukost. Vi hade en rätt skön natt, Melwin vaknade två gånger. Första gången vid halv 3 som vanligt och sedan halv 6. Det är kul att se att han verkligen börjar få rutin på nätterna, eftersom han vaknar ungefär samma tid varje natt. Hans längst sovperiod är i början av natten då han sover 4-5 timmar, och det är verkligen jätte skönt för mig, även om jag sällan sover hela den perioden. Efter frukosten gav vi oss iväg till bussen som gick vid halv 11, och när vi kom till Trosa gick vi och kikade lite på Steget In. Jag köpte en del billiga julprydnader där, det behövs liksom lite fler i år eftersom vi han en större lägenhet, och jag älskar ju julpynt och sånt! Nu behöver vi bara några fler ljusstakar till fönstrena så har vi allt vi behöver. Efter besöket på bvc gick jag först till apoteket för att kolla på bröstpump, men det är ju så dyyyyrt. Jag vill ju gärna ha en, så att jag slipper krånglet med amningen om jag få maginfluensa igen, eller bli sjuk på annat sätt. Plus att det skulle vara skönt att kunna få avlastning någon gång. Men det blir nog att kolla igen efter jag fått mammapenningen som borde komma imorgon eller på måndag. För ovanlighetens skull tog jag dessutom en lunch på Marsipangården och fick sällskap av Carro, mycket trevligt. Jag åt en av deras otroligt goda varma smörgåsar och äppelmust till. Mums! En tant som kom in trodde att Melwin bara var 2 veckor.. När jag sa att han var 8 veckor blev hon jätte förvånad och undrade om han var väldigt liten vid födseln. Han var ju rätt stor! Men sånt kan vara svårt att se om det var länge sen man själv hade barn eller umgicks med så små bebisar. Jag blir ju själv förvånad över hur liten han är ibland, eftersom jag bara umgås med sådana som har större barn.

 

myspys

Bäbis just nu, helt utslagen :)

 

Igår kväll fick jag dessutom en stund för mig själv. Efter maten tog jag en långdusch, och efter att jag matat Melwin gick Jocke ut på en promenad med honom. Så jag fick en hel timme bara för mig själv utan att ha något särskilt att göra. Det är verkligen svårt att förklara hur underbart det känns för någon som inte har barn. Jag låg då bara i sängen och såg på tv, supermysigt. Och dessutom hann man ju börja sakna lillkillen, har ju knappt varit ifrån honom överhuvudtaget! Så även om det var skönt att vara själv, var det nästan ännu bättre när familjen kom hem igen :) Här nedan är en film på min morognglada lilla prins, även om det är svårt att fånga hans leenden och skratt på film