två veckor

Nu är lilla knuten hela två veckor gammal. Alltså är det 14 dagar sedan det största i mitt liv inträffade. Och han är det finaste som finns! 1000 gånger underbarare än vad jag någonsin kunnat drömma om. Man behöver bara kolla på honom i en sekund så smälter ens hjärta, och man blir alldeles rörd! Jag skulle kunna sitta och titta på honom hela dagarna. Och pussa över hela honom!
Att dessutom veta att han är MIN son, att vi har skapat honom... Helt sjukt. Det känns som att han alltid har funnits hos oss, och samtidigt som vi bara haft honom i någon dag. Det känns konstigt att veta att det var han som låg i min mage i nio månader. Att man kan älska någon människa så mycket, helt gränslöst. Och jag vet att den kärleken bara kommer växa och bli allt större och större, redan nu älskar jag honom mer för varje dag som går, även om man tror att det är omöjligt.

Lika trötta :)

Och att vara mamma är enklare än vad jag trodde, självklart är det inte superenkelt. Men allt kommer liksom naturligt. Och till de som tror att man måste ge upp massor när man bildar familj, eller som sa att jag skulle förstöra mitt liv bara för att jag valde att skaffa barn.. Ni vet verkligen inte vad meningen med livet är. För hur kan man tycka att någon som väljer det som hon tycker känns rätt gör fel? Och hur kan man förstöra sitt liv när man skapar liv? Det har jag aldrig förstått. Allt jag vet är att jag är lycklig, att vi är lyckliga. Och att jag inte ångrar mitt val för en sekund. Det är Melwin som är meningen med livet. I alla fall meningen med mitt liv. Så nästa gång någon kommer med den dumma kommentaren att jag inte längre kommer kunna göra allt jag vill, så säger jag bara - det är det här som jag vill göra, inget annat.