julfint

Det är verkligen jätte fint ute. Kallt, men fint. Jag hoppas att vintrarna kommer se ut så här många år framöver, så att Melwin kommer att minnas dessa fina vintrar när han blev äldre. Jag har själv så många roliga minnen från vintern och snön när jag var liten, men senare blev vintrarna tråkiga. Slaskiga, regniga och snöfria. Därför är det så underbart med en "riktig" vinter. Enda problemet är att gå med barnvagn i snön, oavsett om det är plogat eller inte så går det riktigt trögt. Bara att ta sig till affären är en riktig workout. Men det gör inget, lite träning är bra för en. Speciellt när man som relativt nyförlöst inte bör träna så mycket hårdare än genom just promenader.

Idag inledde vi som vanligt dagen med att mysa i sängen, Melwin är så himla go och glad på morgonen. Så himla mysigt, kommer verkligen sakna dessa stunder när han blir äldre, och därför stannar vi alltid lite extra i sängen eftersom jag blir lite smått melankolisk. Min älskade lilla unge kommer ju inte vara liten för alltid, även om man längtar efter varje framsteg vill man stanna i stunden som är. Sedan städade jag, julpyntade lite, fixade i köket osv, det vanliga. Melwin sov en stund under tiden, låg och babblade i sängen, och satt sedan i babysittern och tittade på. Nu är allt så gott som färdigt här hemma, bara granen kvar. Den kommer antagligen upp i helgen. I vanliga fall vill jag inte ha upp tomtar och gran fören dagen före julafton, eftersom det är så vi alltid gjort hemma, men nu tycker jag ju att det är så mysisgt, vill njuta av julen så länge som möjligt! Efter lunchen gick vi mot mataffären där jag hämtade ut ett paket med de sista julklapparna och handlade lite. Postade även alla julkort idag, så nu är det gjort! Så skönt att redan vara färdig med allt, ska bara slå in julklappar och Jockes födelsedagspresenter så är jag färdiiiiig sen. Hurra!

Melwin ligger kvar i vagnen och sover, så passade på att sätta mig här en stund innan jag slår in alla presenter.



Igår åkte vi in till Nyköping med Michelle för att julhandla. Jättemysigt. Melwin sov nääästan hela tiden, förutom när vi åt lunch och han satt i mitt knä och hade jättekul. Jag hittade alla presenter som jag skulle köpa, så jag är nöjd. Allt gick bra förutom bussresan hem. Usch för otrevliga busschaufförer säger jag bara! Orkar inte skriva ner allt, så kopierar mailet jag skickade till länstrafiken nedan för de som bryr sig. Nu ska jag dricka julmust och lyssna på julmusik!

"Hej.
Ibland undrar man om inte en del av era chaufförer borde byta jobb, eftersom det verkar omöjligt för vissa att bete sig trevligt mot sina passagerare.

Den första jag vill klaga på var han som körde 551 från Gnesta till Vagnhärad den 30 november strax efter 18. Det var väldigt många människor som skulle på bussen och därför väntade jag en stund innan jag krånglade på barnvagnen. Det var en låg buss så jag behövde ingen hjälp eller så, bara det att det är svårt och trångt att få på den när det springer massa folk i gången. Dessutom hade jag en väldigt kinkig bebis som äntligen hade lyckas somna, så risken fanns att han skulle vakna och börja gallskrika om vagnen drogs på och blev stillastående. Och då måste jag antingen lämna en skrikande bebis när jag betalar, eller bära med mig honom fram och då krångla med plånbok och allt eftersom det är svårt att hålla i en tvåmånaders baby. Men detta var tydligen inte okej för chauffören som blev väldigt arg på mig, och först skällde på min väninna som stod kvar utanför bussen (hon skulle inte med) och sedan skäller på mig. Han tyckte att jag skulle ha gått på bussen så fort som den rullade in, jag försökte förklara för honom varför jag väntat några minuter tills de flesta gått på, innan jag själv klev på. Han vägrade lyssna och höjde istället rösten åt mig. Även om jag gjort fel behöver han inte behandla mig som en olydig unge, det var fruktansvärt förnedrande att få den utskällningen inför alla på bussen, och han fick mig att känna mig som som om fruktansvärd människa. Jag valde då att strunta i honom och sätta mig igen. Till råga på allt hade han mage att säga till några andra passagerare på bussen att han "var så trött på sådana som jag". Detta ser jag som ett personligt påhopp och det var väldigt pinsamt för mig att sitta kvar på den bussen, men hade inte så mycket val. Jag förstår inte hur man kan bete sig som han gjorde.

Den andra incidenten skedde igår, och då var det inte riktat nog mig utan mot alla passagerare på bussen. Det var på 805 från Nyköping klockan 16.34. Först var han väldigt otrevlig mot min väninna som inte har busskort utan betalade med kontokort. Hon åker ALDRIG buss, så det är väldigt onödigt för henne att köpa ett som hon bara ska använda till en resa. Men han klagade på att det tar så lång tid och sade argt åt henne att köpa busskort. Om chauffören nu tycker så, kan han ju först fråga om personen brukar åka buss och sedan ge det som förslag, inte vara så otrevlig. Detta upprepade han flertalet gånger när andra klev på. Sedan när någon tryckte på stoppknappen för att kliva av vid Sille (utanför Vagnhärad) stannade han inte, så killen som skulle av var tvungen att springa fram och säga till. Chauffören säger då att han inte kan stanna vid varje station bara för att folk vill av. Men är det inte det som är meningen med buss, att man ska kunna komma hem? Sedan var det såklart någon som tryckte på knappen utan att någon gick av, och då blir chauffören ännu argare och ropar ut i högtalarna att om någon vill gå av så får denne gå fram och säga till. Jag börjar då bli väldigt irriterad, ska man inte sitta ner med bälte i bussen, inte tvingas gå i en buss i rörelse när det är hur halt som helst? Och dessutom satt jag och höll i min lilla son som inte ville ligga i vagnen. Jag tänker då minsann inte riskera hans liv genom att gå fram till chauffören bara för att han är på dåligt humör. Som tur var, var det en annan som skulle av på samma station så jag slapp det dilemmat. Men han stannade ändå inte. En annan tjej gick fram och han stannade då vid nästa station. Inte så jätte kul eftersom det var 17 minus och jag hade en hungrig bebis som jag var tvungen att gå hela vägen hem med. Och när jag skulle av var det väldigt många andra som skulle av, så jag ställde mig upp bredvid vagnen och väntade tills alla gått av innan jag rullade den mot dörren. Då stängde han dörrarna, antagligen för att han inte hade ork att kolla ifall alla gått av. Som tur var öppnade han dom igen. Jag funderade rätt mycket på varför han betedde sig på detta otrevliga vis mot alla på bussen, antagligen för att det var den bussen som många tar när de åker hem från skolan och därför var det mest ungdomar på bussen. Jag klarar inte av människor som beter sig på detta sätt bara för att folk är yngre, det är vidrigt rent ut sagt.

Dessa två bussupplevelser och en del andra, är faktist tillräckligt för att jag varken ska vilja eller våga att åka buss någonsin igen. Men som tur är finns det även trevliga chaufförer. Christer Sjelin är en av dom, alltid trevlig och hjälpsam, speciellt mot mig som kommer med barnvagn och då ofta ses som väldigt jobbig av andra chaufförer. Den andra vet jag inte vad han heter, men han körde bussen i tisdags (11 december) mellan Vagnhärad och Trosa vid halv två, bussnummer 550. Även han är en sådan människa som gör att man tänker att det faktiskt finns hopp bland busschaufförer, han är alltid lika trevlig och glad. Ett föredöme! Dessa två är värd en stoooor löneförhöjning. Säger bara det.

Hoppas på förbättring bland era chaufförer, speciellt bland en som kör "skolbussarna", eleverna har faktiskt inte så stor valmöjlighet när de ska ta sig hem.

Mvh Annie Bengtsson