tisdag 3 juli 2012

my heart is full and my door always open, you can come any time you want

10 veckor sen
Får en sådan där halvt fånig bubblande känsla i bröstet på grund av småsaker.. Som att hela jag är en stor blöt svamp som utsöndrar vätska bara man petar på den. Oftast är det Jocke som frammanar denna känslostorm i mig, antingen är det tankar på honom med barnet, när han håller om mig, lägger handen på min mage, säger något som är sååå rätt.. Senast var det i natt, och bara jag tänker på det fylls mina ögon med tårar.
Jag vaknade av att Jocke pussade mig på öronen och höll om mig, och när jag var vaken sa han exalterat, att han hade känt barnet jätte tydligt. Han pratade glatt om hur han hade petat på min mage när jag sov, och att barnet varit jätte livligt och sparkat så att han känt fötterna! Jag bara mumlade något och somnade om.. Men jag har liksom glatt mig åt händelsen hela dagen! Tanken på vår lilla familj är så rörande på något sätt. Det här är lycka!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar