 |
| Man får skratta. Men ja, det är så här jag tvingas se ut på jobbet, eftersom det inte finns några andra kläder som passar min mage än stora byxor som inte går att stänga och hängslen som ska hålla byxorna på plats. Lite supermariostuk om jag får säga det själv. |
Idag gav jag faktiskt upp. Man måste tillåta sig själv att göra det ibland (försöker jag intala mig själv). Man kan inte alltid vara envis, och jag har kämpat med jobbet varende dag, trots att det har varit jobbigt och jag har haft ont. Men idag var det helt enkelt för varmt, helt ohållbart. Hann inte ens börja jobba innan jag trodde att jag skulle svimma. Helt plötsligt hade jag typ 1000 liter blod i kroppen som pulserade runt och tryckte på varje tänkbar punkt in kroppen och gjorde det svårt att andas, röra sig och överhuvudtaget tänka. Så sjukt trött och slut i kroppen. Det och trycket mot lungorna och barnets envisa sparkar mot revbenen gjorde att det var lite väl jobbigt idag. Och ja, jag beskriver varje minsta besvär för att jag inte ska skämmas över mig själv som gav upp. Försöker tänka att det är bättre för barnet med en mamma som klarar av att hålla sig på benen hemma, än en mamma som ligger i en blöt pöl på en gräsmatta. Faktiskt. När jag väl kom hem fick jag en hel del sammandragningar, som faktiskt gjorde riktigt ont! Nog för att jag haft sammandragningar förut, men det har aldrig gjort ont förut. Men när jag låg ner och tog det lungt gick det liksom över. Antar att det kan bli så om man rör sig, jobbar osv.
Nu ska jag mysa ner mig i sängen framför tvn och gosa lite med bebis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar