"jag kom på mig själv att med att undra för ett ögonblick om du var på väg hit, eller härifrån"

Jag bad dig att du skulle bygga en koja åt mig där jag skulle kunna gömma mig tills det är över

Du drog upp täcket över våra huvuden och fnissade förtjust

Sådär som bara du gör

Jag kröp upp tätt intill med huvudet på din arm

Nära, nära

Började någon lång harang för att försöka förklara vad jag menade

Sådär som jag alltid gör

Bad dig att du skulle tänka på ett berg

eller ett ödsligt fjäll

Eller whatever egentligen, 

bara det är något kalt och tomt och jättestort

Där det växer ett ensamt träd i en sluttning

Sådär oskyddad och tunn

När det blåser viker sig trädet så att det nästan välter

Trädet har starka rötter och håller sig kvar

Men ibland blir stormen övermäktig

Då kan det vara bra att någon bygger ett vindskydd precis bredvid

som håller trädet säkert tills stormen har bedarrat

Och du sa att du kunde vara ett sådant vindskydd åt mig

Igen