"det sägs att allting vänder och det stämmer väl på sätt och vis"

jag kraschade igår
satt som ett darrande vrak på golvet och skämdes över att jag tillät mig själv att falla så igen
när jag lovat mig själv att jag ska hålla mig på benen nu
att aldrig trilla dit igen
jag kraschade
föll ned
förlorade

men när man passerat gränsen
och erkänt för sig själv
då har man nått botten
då kan man inte sjunka lägre
även när luften tar slut
när lungorna slutar försöka
när hjärtat slutar slå för några slag
så finns det inget lägre än botten
man kan inte sjunka lägre än så
då kan man titta upp ur brunnen
man kan ana en strimma av ljus någonstans där uppe
och man vet, att man kan ta sig dit
ett steg åt gången

det finns stegpinnar hela vägen upp ur brunnen
bara det att de befinner sig på olika avstånd
vissa är slippriga och förrädiska och tvingar en ned igen
men det finns stegpinnar hela vägen upp trots allt.