När Melwin var nyfödd fick jag ständigt höra
"njuuuuuut så mycket du kan nu, tiden går så fort och han är bara liten en gång!"
Och jag njöt så mycket jag kunde! Såklart går tiden fort, men jag känner ändå att jag hinner med. Varje månad har haft sin charm, men jag tycker nog ändå att det är tiden nu som är den roligaste. Att se denna lilla människa utvecklas till en egen individ, och lära sig allt vi kan. Det är häftigt! Jag känner mig så privilegierad som får vara med om det här, det är värt exakt all slit.
De senaste Melwin har börjat med är att skaka på huvudet när det är något han inte vill. Till exempel när man matar honom och han inte vill ha mer, eller är upptagen med att tugga, så skakar han på huvudet! Förut skulle han ha blivit arg, nu kan han kommunicera! Han sträcker armarna dit han vill, både till människor och till saker (gåstolen). Han försöker varje dag att krypa, men än kommer han bara bakåt. Om han sitter ned på rumpan, kan han med lite hjälp dra sig upp mot stående. Han kan stå med stöd, både mot soffan och gåvagnen. När han är busig gör han pussljud. Han säger mamma och pappa när han undrar var vi är, och han kan pincettgreppet! Alltså att han greppar om saker med tummen och pekfingret. Vi har övat på det sistnämnda idag, med mängder av majs och ärtor. Jag har varit rädd för att ge Melwin plockmat, men det var ju inga problem alls! Han bankar på dom så att dom blir platta och söndriga innan han stoppar dom i munnen, så då sätter han inte i halsen :) :)
Sen att han nu har börjat vända sig från rygg till mage, gör ju honom lite nöjdare när han ligger på golvet!
Hur mycket av det här kunde han för en månad sen liksom? Det är så fantastiskt, undrar vad han kan om en månad! Barn är så coola.
Juste, han suger på stortån ocksåå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar