mammig bebis och nostalgisk mamma

De senaste dagarna har Melwin varit otroligt mammig. Det tar mer på krafterna än vad jag förväntande mig. Han måste vara precis är jag är hela tiden, vilket i och för sig inte är så ansträngande. Men det blir jobbigt när man inte får vara i fred för en sekund och han aldrig blir nöjd. Till exempel om jag diskar eller lagar mat, så står han i gåstolen och rycker konstant i mitt byxben. Och när jag tänker att han verkar nöjd för stunden så att jag kan springa iväg och kissa, då springer han efter i gåstolen och sitter utanför tröskeln och gnäller. Även fast jag har öppen dörr, han ser mig och jag pratar med honom hela tiden, så sitter han ändå "buhuuuu mamma mamma mamma buuuääää". Likadant så fort som något inte går som han vill, en leksak ligger för långt bort eller om han välter när han sitter; "mamma-mamma-mamma-mamma" Vilket faktiskt är rätt gulligt, jag känner mig så otroligt omtyckt! Annars har ju Melwin enda sen början varit så pappig, men nu är det jag som gäller! Till och med när han är hos pappa kan han ropa på mig. Gulligt ja, men jobbigt om jag vill passa på att duscha.
Det i samband med att han blivit extreeeemt tuttig på nätterna gör mig helt slut. Istället för att vakna och äta eller snutta (sövas om) varannan till var tredje timme, så har han legat vid bröstet hela nätterna, det är som han förstår att jag har börjat planera för att sluta amma. Så på sätt och vis har det varit mysigt, eftersom det faktiskt snart är över! Planen är att sluta amma över sommaren. Redan nu har vi börjat förbereda oss, Melwin har de senaste kvällarna fått välling inför natten, efter mååånga veckors paus. Och nu funkar det bättre än någonsin! Min förhoppning är att han tar välling utan problem innan den 29 juni eftersom vi ska iväg på festival och inte kommer hem till Melwin fören seeent på natten.  Under Jockes semester ska nattamningen bort, jag kommer inte orka ha kvar den när min mammaledighet tar slut.
Annars då? Vi hänger mycket ute, utforskar gräsmattan, tar långa promenader och bara njuter. Det är dom sista veckorna som det bara kommer vara vi nu. Nostalgisk? Oja! Jag börjar se slutet på vår ledighet tillsammans. Det ska både blir otroligt spännande, men samtidigt läskigt. Ni vet.. Min lilla grabb börjar bli stor, och snart är inte jag hela hans värld längre. Tur att Jocke är pappaledig till januari, skulle inte klara av att Melwin skulle börja på dagis redan i augusti!